Hur länge håller vin – och vilka viner går att lagra?

Ett vins lagringspotential beror på flera faktorer. De flesta viner är skapade för att drickas unga och kommer bäst till sin rätt inom ett halvår till ett år efter buteljering. Dessa viner – ofta enklare bordsviner från Europa eller billigare märken från Nya världen – har sin charm i den friska fruktigheten, som snabbt avtar med tiden.

Däremot finns det viner som mår bra av att lagras. Kvalitetsviner från exempelvis topproducenter i Bordeaux eller Kalifornien kan utvecklas positivt under många år. Men för att ett vin ska klara lagring krävs vissa egenskaper – god syra, struktur, tanniner och aromatisk komplexitet. Dessa egenskaper saknas ofta i vin från högavkastande odlingar med enklare druvmaterial.

Vad avgör om ett vin kan lagras?

Druvsorten spelar en stor roll. Pinot blanc har till exempel låg syra och måttlig arom, vilket gör den mindre lagringsduglig än en riesling, som har både syra och koncentration nog för att utvecklas under lång tid.

Årgången är också avgörande. Kalla år ger ibland omogna druvor med hårda syror och gröna tanniner – inte idealiskt för lagring. Å andra sidan kan mycket varma år ge övermogna druvor med låg syra, vilket gör att vinet åldras snabbt.

Personlig smak har också betydelse. Vissa föredrar vin i sin ungdom, med livlig frukt och frisk syra. Andra uppskattar den komplexitet och mognad som kommer med åren – rundare tanniner, utvecklad bouquet och integrerad syra.

Förpackningens påverkan

• Bag-in-box: Håller i 6–9 månader – plasten släpper in små mängder syre som påskyndar vinets åldrande.

• Skruvkork: Tätslutande och skyddar vinet mot oxidation. Bra för att bevara ungdomlig fräschör.

• Naturkork: Släpper in små mängder syre, vilket är en förutsättning för långsam mognad.

• Flaskstorlek: Magnumflaskor (1,5 L) ger längre hållbarhet än halvflaskor (375 ml), eftersom förhållandet mellan vin och luft i flaskhalsen är gynnsammare.

Hållbarhet och lagringspotential per vintyp

Mousserande vin

• Moscato d’Asti: Bör drickas inom 1 år – lever på sin fruktighet.

• Prosecco och tysk sekt: Hållbarhet 1–2 år.

• Cava, Franciacorta, årgångslös champagne: 2–5 år beroende på kvalitet.

• Vintagechampagne av hög kvalitet: Kan lagras i upp till 20 år.

Vitt vin

• Enkla italienska vita och lantviner: Bäst inom 1–2 år.

• Högklassiga vita som riesling grand cru eller vit bourgogne: Kräver ofta 1–3 år för att visa sin fulla potential. Toppviner kan utvecklas i 10 år eller mer.

Rosévin
De flesta roséviner är skapade för direkt konsumtion och bör drickas inom 1–2 år.

Rött vin

• Enkla röda som beaujolais nouveau eller lambrusco: Bäst inom 1–2 år.

• Viner som rosso di Montalcino eller Crozes-Hermitage: Mår bra av 1–2 års flaskmognad, men bör drickas inom 2–3 år.

• Kvalitetsröda från bra årgångar: Kan lagras i 10 år eller mer, beroende på struktur och balans.

Sherry

• Fino och Manzanilla: Känsliga för syre – ska drickas inom ett år från buteljering, och inom en vecka efter öppning.

• Oloroso och andra mörkare stilar: Mer motståndskraftiga. Håller upp till 5 år oöppnade.

Portvin

• Vintage Port: Behöver 10–20 år för att utvecklas, ofta med fortsatt lagringspotential i 40 år eller mer.

• Andra stilar (tawny, ruby): Klara att drickas vid buteljering, håller upp till 10 år.

Söta viner

• Sauternes, Tokaji, trockenbeerenauslese: Behöver ofta flera års mognad för att harmonisera sötman. När balansen infinner sig kan de hålla i decennier – ibland i generationer.